Sigurd Ring

Enligt dikten Ynglingatal skall de tidiga Sveakungarna tillhört Ynglingaätten. Ättens namn kommer från den som benämns som Yngve-Frej som troligtivs är densamma som Vanerguden Frej. Av de omkring trettio personer som nämns i sångerna är det bara några enstaka som man med någorlunda säkerhet kan hävda har varit historiska personer. Inte på grund av att källorna är motsägande utan för att källorna inte lever upp till dagens krav på vetenskapliga källor. Ynglingatal var en sång författad av den Norske kungen Harald Hårfagers hovskald. Ynglingaätten, som enligt sången anger både Oden och Frej som Sveakungar, regerar i Svitjod fram till Ingjald Illråde.

Ivar Vidfamne skall enligt sagan vara en skånsk kung som efter att han tågar mot Ingjald även blir Sveakung. Ivar skall ha tillhört Skjöldungaätten, en Dansk kungaätt som härstammar från Odens son Skjold. Ivar skall enligt myten haft Historikerna anser Ivar Vidfamne vara en fiktiv person. Ivar efterträddes som konung över Svitjod av Harald Hildetand. Harald var kung över Danmark, Svitjod, Götaland, Norge och Venders land. När han blir till åren sätter han sin brorson Sigurd Ring som lydkung över Svitjod och Västra Götaland.

Sigurd Ring benäms i tre olika historiska källor:  Gesta Danorum, Hervarar Saga och Sögubrot af Nokkrum fornkonungum. Randver, kung av Gårdarike (Rusland) och bror till Harald Hildetand, var Sigurds far. Den enskillt viktigaste händelsen i Sigurds tid vid den Svenska tronen var slaget vid Bråvalla, där han besegrar sin farbror i ett för sin tid enormt stort slag. Harald och Sigurd hade hamnat i luven på varandra. Vad det beror på kan man spekulera om; enligt en myt skall Harald ha insett att han blev gammal och skulle dö av ålder och därmed inte få chansen att komma till Valhall. Därför bad han Sigurd att ge honom möjlighet att dö i ärofull strid. Med tanke på efterföljderna av slaget så är det troligt att det låg andra skäl bakom.

Slaget vid Bråvalla var av gigantiska proportioner. De båda sidorna skall ha förberett sig i sju års tid inför bataljen och 200000 man skall ha samlats och de skulle ha huggit ner hela skogar för att få materiel till långbåtarna som transporterade kombatanterna. Den Svenska hären skall ha haft 3000 båtar, medans den Danska sidan hade så många att de kunde marchera över sundet till fots. Här förstår man att skalden överdriver rejält; troligtvis mer än tiofallt. Även om det skulle vara en tjugofaldig överdrift innebär det att det är otroliga armeer som ställdes upp, med tanke på att detta hände på sjuhundratalet. Hjälten Starkad (eller Starkadr) skall ha kämpat på Sigurds sida. En väldigt intressant detalj i det hela är att mannar rekryteras från grannländerna: Ester, Ruser, Finnar, Angler, Saxare, Irländare, Norrmän, osv. Detta tyder på att man i Svitjod och Dana har mycket goda relationer till dessa sina grannländer. Troligtvis på grund av släktskap. Då sträckte sig identiteten över landsgränserna – släktskapet mellan folken (eller åtminstonde släktskap mellan de styrande ätterna) fanns i mannaminne eller i sånger.

Hur som haver, Sveaflottan gick i land i östergötland, där man mötte Danahären vid Bråviken. Enligt de överdrivna uppgifterna stupade 40000 man. Harald dog i strid och red med valkyriorna till Valhall där han nu äter och dricker gott vid sina förfäders sida. Sigurd Ring gick segrande ur striden och blev därmed kung över Svitjod, Västergötland, Östergötland, Danmark, Norge och Venders land.

Sigurd fick en son vid namn Ragnar. Ragnar kan, om man spetsar till det, betraktas som Sveriges och Danmarks senaste ”stamfader” och förklaringen är följande. Enligt de Isländska sagorna skall Ragnar ha fått fyra söner: Sigurd Ormiöga, Björn Järnsida, Vitsärk och Ivar Benlös. Sigurd Ormiöga ärver hela faderns kungarike så när som på Svitjod, som tillfaller Björn Järnsida. Björn Järnsida grundar Munsöätten vilken fem generationer senare Erik Segersäll tillhörde.

Annonser

En början

Det är den första folkstrid jag minns,
då de på spjutuddar spetsade Gullveig,
brände henne i Hars hall inne,
tre gånger brände de den tre gånger födda.

Odin kastade uddjärn i flocken:
det var den första folkstrid i världen;
asaborgens brädhägn bröts ned,
fram gingo vanerna på fältet med galder.